Musikskapande

Min egen musikhistoria

Jag brukar säga att jag, rent teknikmässigt, är född under rätt tid. Jag var vuxen innan mobiler och internet blev tillgängliga för allmänheten. Sedan dess har tekniken kommit in i mitt liv, och jag har lätt att ta till mig nya verktyg som hjälper mig på olika sätt. Jag hänger med i utvecklingen. Men till skillnad från många i min ålder känner jag inte att mitt liv är värdelöst så fort jag saknar internet. När det gäller musik, som idag är en av mina största hobbies, känner jag däremot att jag är född på fel årtionde, vilket min berättelse visar.

På 80-talet, och länge innan dess, var regeln i grundskolan att alla som ville spela ett instrument först måste börja med blockflöjt. I vissa kommuner, till exempel Eskilstuna, kunde man också välja att börja med fiol. Orsaken var troligtvis densamma som för många andra bra projekt som aldrig blir av – brist på pengar. Det var ett politiskt beslut.

Först på 80-talet, efter min skoltid, började politiker inse att de förlorade många potentiella musiktalanger genom detta krav. De insåg att man kunde upptäcka elever med stort musikintresse om de fick börja med det instrument de själva var intresserade av.

Jag ville börja spela trummor. Medan vissa drömde om att bli rock- eller popstjärnor, har jag aldrig haft det som mål. Jag ville bara spela och bli bra på det. Men tanken på att spela flöjt lockade inte, så jag gav upp drömmen om att börja spela som barn. Kanske var det en lättnad för både min familj och grannarna att jag inte började! På den tiden fanns inget internet, och därmed inte heller den stora källa till kunskap och inspiration som vi har idag. Tänk om jag hade fått börja spela trummor då – vilken grundutbildning jag hade kunnat få och hur bra jag hade kunnat bli idag. Hur många duktiga musiker har Sverige gått miste om på grund av politiska beslut? Det får vi aldrig veta.

Min chans kom genom en släkting som spelade bas i ett lokalt dansband. Jag fick träffa deras trummis, som rådde mig att börja med det enklaste: att träna på en vanlig skärbräda av trä. Vid den här tiden hade jag fortfarande inga trummor eller tillgång till några.

Genom att träna flitigt varje dag på skärbrädan övertygade jag mina släktingar om att trummor verkligen var rätt för mig. En dag överraskade de mig med ett riktigt trumset av märket Ludwig. Trumsetet fick stå i dansbandets träningslokal, som låg i en skolkällare. Senare deltog jag i olika kurser i trummor, klassisk gitarr och piano.

Bandtiden börjar

Min första bandupplevelse kom under högstadiet tillsammans med en klasskompis som spelade elgitarr. Vi lånade en lokal gratis i skolan – ett odämpat förråd bakom en kemisal. Bandet hette "Ice On Fire" och spelade det vi kallade "Revoltrock". Gitarristen, som var ett stort fan av Ebba Grön, hade skrivit "Thåström" på sin gitarr och sjöng Ebba Grön-låtar eftersom han inte hade några egna texter.

Efter en tid anslöt sig en basist och ytterligare en gitarrist. Vi flyttade till Balsta Musikslott, där många band från Eskilstuna startat sina karriärer. På den tiden var det inte mycket ordning där – vissa använde lokalerna mer för att festa än för att spela musik. Eftersom jag är emot droger och anser att musik och festande inte hör ihop, krävde jag att vi enbart skulle använda lokalen för repetitioner. Inspelningar från den tiden gjordes med en enkel bandspelare och kan höras om du klickar på "Ice On Fire 3-4".

En cirkusupplevelse och nya band

En av mina mer unika erfarenheter var när jag spontant hoppade in som trummis på en cirkus för att ersätta deras skadade trummis. Det var en kul upplevelse!

Efter tiden med Ice On Fire började jag spela i flera andra band. Det andra bandet startade på KFUM Rockcafé och hade en dämpad lokal. Tyvärr saknades viljan att satsa seriöst, så bandet splittrades snabbt. Det tredje bandet återvände till Balsta Musikslott, men bristen på dämpning i lokalen gjorde det svårt att spela trummor. Detta, tillsammans med att vi inte riktigt klickade som personer, gjorde att även detta band tog slut.

Band nummer fyra bestod av mig och en annan på klassisk gitarr. Vi fick faktiskt en spelning, men den blev inställd på grund av regn. Vi tackade nej till betalning men åt så mycket bullar vi ville. Vi spelade även på Strängnäs marknad, men tyvärr saknas inspelningar från denna tid.

Det femte och sista bandet spelade rock/blues och höll till i en dämpad lokal på Balsta Musikslott. Tidsbrist blev den största orsaken till att vi splittrades, då flera av oss bildade familj.

Teknikens intåg och hemmastudion

Under åren introducerades jag för keyboards och syntar. Min första dator för musikskapande var en Atari, och senare köpte jag en Mac, där säljaren lovade att en hårddisk på 500 MB skulle räcka livet ut. Jag började använda det fantastiska programmet Cubase och byggde upp en hemmastudio. Fördelen med att arbeta hemma är att det är lättare att hitta tid att spela. Självklart använder jag en äggklocka – för när man fastnar i skapandet kan tiden flyga iväg.

Körsång

Långt senare gick jag och min syster med i en ABF-kör. Det varade i ungefär tio veckor, men låtvalen passade oss inte riktigt.

​

Sedan dess spelar jag endast i egna hemmastudion.